Til medlemmer i avlsrådet i NRR.                                                      Skien, 23 nov. 2005

 

 

 

For et par år tilbake skrev jeg et brev til AR vedr. hvitflekks-genet.

Ingen Johanne Aag har tatt opp saken igjen (noe jeg er glad for), men svar er forløplig ikke kommet fra AR.

Den gangen jeg henvendte meg til komiteen, hadde jeg lagt ved en del dokumentasjon.

Dessverre fikk jeg ingen tilbakemelding på min henvendelse til komiteen, noe jeg fant meget ukorrekt fra en komité.

Mitt brev til komiteen ble både ignorert samt latterliggjort av sekr, Roald Westre.

 

Jeg skrev ca. et halvt år etter et brev til Roald Westre, som sekr. for AR og brevet gikk i kopi til NRR.

Hele ”saken” må derfor ligge arkivert hos NRR.

RW fikk ”påpakk” fra NRR pga dårlig saksbehandling – eller mangel av saksbehandling.

Jeg traff Maria T og Hilde L  på en utstilling en tid senere og de tok saken opp igjen i AR.

Roald Westre ringte da og inviterte meg til et møte med AR. Dessverre var da min helsemessige situasjon ikke bra og jeg ba om å få dette utsatt.

 

Nå er tiden kommet, Inger J Aag har tatt frem ”saken” i lyset igjen.

Jeg ber dere finne frem saken igjen og brevveksling som den gang var.

 

Jeg håper AR vil se på det som har kommet inn fra meg nå, samt tidligere sendt dokumentasjon og Inger Johanne Aags henvendelser.

 

 

Vennlig hilsen

Solveig Damsgaard

 

 

 

 

Van-genen och ”vitfläcks-genen”

(Skrevet av Christine Landin til et Ragddollseminar nå i våres)

 

(White spotting factor)

Det var genetikern Roy Robinson som ”upptäckte” att det finns två olika vitfläcksanlag på Ragdoll.

Van-genen som ger bicolour, och vitfläcksgenen som ger mitted. Vangenen( bicolour) är en dominant gen och kan alltså inte bäras utan att synas. Vitfläcksgenen (mitted) är också en dominant gen, men som kan ”maskeras” av en van-gen. Vitfäcksgenen (mitted) är inte samma som den som Birmorna har eftersom när man parar Birmor så får man så gott som aldrig Birmor med för mycket vitt, medan man kan få Ragdolls som ser ut som bicolour när man parar två mitted med varandra.

Ni har kanske läst om "high white", "mid high white" och "high mitted". Det är ett begrepp som uppfödarna använder sig av som talar om dels hur mycket vitt det är på katten och dels från vilken vitfläcksgen som det vita kommer ifrån. Man skiljer också på de så kallade "true bicolour" och den bicolourvariant som kan blir om man parar två mittedkatter, det är den som kallas "high mitted". I USA och Canada så är det mera vanligt med bicolour som är high mitted.

 

En "true" bicolour är en bicolour som endast har van-genen i en uppsättning. En sådan katt kan alltså inte få mitted kattungar om den paras med en colourpoint.
En bicolour som är en "high mitted" har alltså vitfläcksgenen i två uppsättningar och kan därför heller inte få colourpoint kattungar även om den paras med en colourpoint, då blir det bara mitted.
En "mid high white" är en bicolour som har båda anlagen för vitt, det är alltså avkomman efter en mitted-förälder och en bicolour-förälder (true bicolour). En sådan katt har ofta för mycket vitt på kroppen, kan ha vitt på öronen osv. Paras en sådan katt med en colourpoint så kan man få både bicolour och mitted, inga colourpoint.
En "high white" är en bicolour som har van-genen i dubbla uppsättningar och får alltså endast bicolourkattungar om man parar den med en colourpoint.

Det är ofta svårt att veta exakt vilken ”typ” av bicolour man har, dvs vilken genotyp den har. Men man kan försöka räkna ut det med hjälp av stamtavlan och med att para den med en colourpoint.

 

Här kommer en list på vad man kan förvänta sig när man parar olika varianter. Observera att detta är rent statistiskt med de olika procenten, moder natur blandar och ger, men oftast stämmer det mycket bra.

 

 

Her ser dere en oversikt over hva man kan forvente i div. parringer:

 

Colourpoint  x  colourpoint                           = 100% colourpoint.
Colourpoint  x  bicolour                                                 = 50% colourpoint och 50% bicolour.
Colourpoint  x  mitted                                    =  50% colourpoint och 50% mitted
Colourpoint  x  high mitted                           = 100% mitted
Colourpoint  x  mid high white                     = 50% bicolour och 50% mitted
Colourpoint  x  high white                             = 100% bicolour

Mitted  x  mitted                                                  = 50% mitted, 25% high mitted och 25% colourpoint
Mitted  x  bicolour                                                 = 24% mid high, 25% bicolour, 25% mitted och 25% colourpoint.
Mitted  x  high mitted                                    = 50% mitted och 50% high mitted
Mitted  x  mid high                                       = 25% mid high, 25% bicolour, 25% high mitted och 25% mitted
Mitted  x  high white                                      = 50% mid high och 50% bicolour

Bicolour  x  bicolour                                                 = 50% bicolour 25% colourpoint och 25% high white
Bicolour  x  mid high                                       = 25% mitted, 25% bicolour, 25% mid high och 25% high white
Bicolour  x  high mitted                                    = 50% mitted och 50% mid high

High mitted  x  high mitted                           = 100% high mitted
High mitted  x  mid high                                                = 50% high mitted och 50% mid high.

To high white                                                      = 100% high white.
 

 

 

Man kan också göra korsschema på varianterna för att se vad man kan få.

För att förenkla det hela så kallar jag colourpoint för cp, bicolour för bc och mitted för mi.

 

Ett exempel: Man parar en colourpoint hona med en mitted hane. Colourpointen har inga vitfläcksanlag och har då alltså två cp-anlag, medan mittedkatten har ett anlag för mitted och ett anlag för colourpoint.

 

Mor     Far

mi

cp

cp

Cp mi

 

Cp cp

cp

Cp mi

 

Cp cp

 

Här blir det alltså 50% colourpoint och 50% mitted.